De går sönder då...
Händer som är små
med små fingrar på
får man aldrig slå
de går sönder då.
Fötter som är små
och med små små tår
får man inte trampa på
då kan de inte gå.
Öron som är små
och hör dig bra
får man inte ryta i
de blir döva då.
Munnar som är vackra
och säger allt rakt ut
får man ej förbjuda
då kommer inget ut.
Ögon som är klara
och ännu allting ser
får man ej förbjuda
då förstår de inget mer.
Själar som är små
öppna och helt fria
får man aldrig plåga
de går sönder då.
Ryggrad som är liten
man ser den knappast än
får man aldrig böja
för då brytes den.
Raka, klara männskor
vore ett härligt mål.
Folk som saknar ryggrad
finns det nog ändå.
( Glöm inte att titta in på pyrobritts bloggen också)
Vackert ! och fint och nytt här också.
Vilken gullig fin dikt du hittat..har just precis oxå skrivet en dikt..konstigt,,ja egentligen inte förstås.. fniss. kramen,
