Karin - Nimbus- och Stockholms skärgård
När jag träffade min man på sommaren 93 så hade han en Nimbus 800....
Så många underbara minnen jag har från den båten ute i Stockholm skärgård...
Våran första date..brölloppsresan...när vi lämnade bröllopet iklädda brudkläder, tog oss ner till båten och sen vidare först till Vaxholm och sen rätt ut i havsbandet där vi tillbringade en hel vecka i princip ensamma, eftersom det var veckan innan midsommar...
Björnö, Storra Nassa, Nämndö, Bullerö, Furusund, Löknäsholmen,Rödlöga....å alla dessa underbara ställen ute i den vackraste av alla skärgårdar....
När vi firade våran första årsdag sen vi blev ett par 27 Juli 1994 så åkte vi ut på Nämdöfjärden.
Vi hittade en liten lagun som vi drog in båten till....det var lika strålande väder då som det var i helgen....jag minns att kl 8 på morgonen var det 27 grader ,när jag gjorde vårat morgonkaffe där i båten...underbara dagar att minnas..
I Stocksund hade vi båten då....i en liten mysig båtklubb som inte längre finns kvar....
I dag gick vi och strosade där.
Här över gick på den tiden en järnvägsbro som man senare rev och det var i det skedet båtklubben försvann.
I det här underbar huset bodde " båtklubbsBörje" och precis utanför hans hus hade vi " Karin förtöjd...
På den tiden bodde vi i Vällingby och trodde att det var en bra ide att flytta båten dit då också. Så hamnade vi i Kvarnviken i Råcksta och i Mälaren.
Mälaren är vacker på sitt sätt men det går inte på något vis jämföra med saltsjön och skärgården....och eftersom vi då även fick in en liten kung vid namn Moffi i familjen och han njöt inte det minsta av båtlivet så blev det lite mindre roligt...
Moffi förstod aldrig tjusningen med båt..och inte blev det bättre av att han vid 2 tillfällen ramlade i och husse fick fiska upp honom...
När vi flyttade till stan sålde vi " Karin "...
men...efter ett par år saknade vi båtlivet så mycket så vi började titta lite smått efter en mindre båt.
Vi tänkte att Moffi kanske inte skulle vara lika rädd på en liten båt.
Så kom Teskedsgumman in i vårat liv...
Som en liten parantes kan jag berätta att vi skulle vara så pedagogiska med Moffi denna gången, så vi backade in båten i sidled för att det skulle vara mindre läskigt för Moffi att komma ombord.
Men när B sen la i backen för att åka ut så hände något med backventilen eller nåt , det small till och Moffi blev så rädd så han kissade på sig i min famn...sen dissade han den båten också...
Många fina stunder blev det med henne också...
Vi seglade från Dalarö
med dagens första bris
att följa dagens första vind
känns rätt på något vis.
Det blåste friskt på Nämndöfjärd,
vår fart var jämn och god,
och då, just då blev jag ett med ditt rike,
då sjöng det i mitt blod.
Vi gick på kryss i bidevind
bland grå och våta skär,
som formats utav vind och våg
en härlig atmosfär.
Vid Långskär åkte seglen ner
vi hängde dom på tork
och dukade en lätt supé
Gutår - liksom en kork.
Jag älskar dig,
oh, grönskande skärgård,
mitt juniblåa hav.
Du gör mig så oändligt rik,
kan du säga vem som gav
dig din friska doft av salt och tång,
din drömmande solnedgång.
Jag ber dig, lev för alltid
i mitt sinne bli en ton i min enkla sång.
När kvällen kom i västerled
stod himmelen i brand,
och då, just då,
ja, jag svor vid min tunga,
att aldrig gå iland.
Vi guppade i spegelblänk
i en gudomlig vik
och då, just då,
när som stjärnorna tändes,
jag hörde ljuv musik...
